Så lyckas du med din kompost

Allt dött material i naturen bryts ner och förvandlas till jord. Det kallas förmultning. Maskar, kvalster, gråsuggor, tusenfotingar och andra kryp gör grovarbetet när de äter och tuggar det grövre materialet. Men sedan svarar syrekrävande bakterier och svampar – mikroorganismer – för slutfasen i förmultningsprocessen. De ger sig på de grundämnen som finns i allt biologiskt avfall.

Följ våra tips för en perfekt kompost

Detta kan du dra nytta av hemma i din egen trädgård med hjälp av en kompost. Det är tyvärr inte så enkelt som att bara lägga i avfallet för att sedan plocka ut färdig jord. Det krävs en liten insats från din sida om komposten ska fungera tillfredsställande. Men följer du de anvisningar och tips som finns här så kan du få en perfekt fungerande luktfri kompost.

Blandade hushållsrester

Det är vanligt att ha en kompost för enbart trädgårdsavfall. Men här koncentrerar vi oss på en blandad hushållskompost. I den kan du lägga nästan allt från växt- och djurriket, till och med kaffefilter och tepåsar. Se dock till att ta bort metall och snören först. Du minskar dina hushållssopor med minst en tredjedel och får nytta av mycket hushållsavfall som annars skulle hamna på soptippen.

Använd en skadedjurssäker och värmeisolerad kompostbehållare. Med den skapar du en bra arbetsmiljö för mikroorganismerna. Den ger dig många fördelar:

Effektivare och snabbare förmultning

• Du slipper ovälkomna gäster som till exempel råttor och fåglar.
• Det är lättare att lägga i avfall och ta ut kompostjorden.
• Det är mer hygieniskt, du slipper obehaglig lukt.

Olika modeller

Kompostbehållare finns i olika utföranden och storlekar. Det är en fördel om den har två fack som kan användas växelvis. Du kan också ha två komposter.

Strö skyndar på

Strömaterial används för inblandning och täckning av avfallet. Strömaterial suger åt sig vatten, förbättrar luftigheten och tillför kol till komposten. Det gör förmultningen effektivare samt förhindrar dålig lukt och flugor. Det brukar gå åt cirka 10–15 liter strö i månaden per hushåll.

Som strömaterial kan du använda

• torra löv (undvik ek och bok)
• flisat trädgårdsavfall
• hackad halm
• sågspån.

Grep och hink

Andra tillbehör som är bra att ha är

• en grep att röra om med
• en plasthink med lock i köket för avfallet.

Syre

Mikroorganismerna behöver syre för att fungera. När syret tar slut börjar avfallet ruttna och lukta illa. Du måste alltså få in luft i komposten. Därför får kompostmaterialet inte bli för kompakt. Rör om i komposten då och då för att undvika syrebrist.

Näring

Det gäller att hitta en perfekt balans mellan kol och kväve i komposten. Kol ger mikroorganismerna energi, och kväve är ett viktigt byggnadsmaterial. Blanda kväverikt matavfall med kolrikt trädgårdsavfall (eller strömaterial) för att ”hålla balansen” i komposten.

Fukt

Mikroorganismerna behöver också lagom fuktighet för att fungera. Med lagom menas att komposten ska kännas som en urkramad svamp. Med för mycket vatten trängs syre bort med risk för förruttnelse. Med för lite vatten i komposten avstannar förmultningen.

Värme

En fungerande kompost blir varm, ibland ända upp till 70 grader (men helst bör temperaturen inte gå över 40 grader). Det är kroppsvärmen från flera miljarder hårt arbetande mikroorganismer som höjer temperaturen. När komposten börjar bli färdig sjunker temperaturen.

Det är dock inte bra om komposten blir för varm, då kan den steka sig själv till döds. Du ser det på att mitten av komposten blivit alldeles vit medan ytterdelarna är dåligt nedbrutna. Det är ett tecken på en för luftigt lagd och därför för näringsrik kompost. En för varm kompost medför också kväveförlust. Rör om och tillsätt gammal kompostjord.

Detta går att kompostera

• trädgårdsavfall
• frukt- och grönsaksrester
• övrigt finfördelat matavfall
• fiskrens, kött och vissa skaldjur
• hushållspapper och filter i liten mängd
• kaffesump, ägg och skal

Detta går inte att kompostera

• kemikalier, metall, plast och glas
• läder, konstfiber och gummi
• fimpar
• städdamm

Aska (fin, grå) kan blandas i färdig kompostjord. Kol ruttnar aldrig.

Mycket sol ger förstås nedbrytningsprocessen fart, men komposten mår ändå bäst av att stå i ett skuggigt hörn på plan mark i trädgården. Fråga gärna grannen först om du tänker ställa den nära tomtgränsen. Naturligtvis är det bra om den är så lättåtkomlig som möjligt - även när det är vinter och mörkt.

Kvistar i botten

Börja med att lägga lite ris eller kvistar i botten på komposten så att luft kan komma in underifrån. Sedan grundar du med lite gammal kompostjord eller löv. Därefter är det bara att sätta igång!

Tips

• Lägg hellre i ofta och lite, än sällan och mycket.
• Rör om i komposten varje gång du är där.
• Varva med olika sorters avfall.
• Fördela materialet i mindre bitar. Det gäller speciellt kött, fisk och skaldjur.
• Tillsätt strömaterial varje gång köksavfall läggs i komposten.
• Du lär dig snabbt hur mycket strö som behövs. En del strö på tre delar avfall brukar vara lagom.
• Häng en hink på vardera dörren under diskbänken så blir det lättare att sortera.

Det luktar illa

Det beror på syrebrist. Komposten har blivit för kompakt, för blöt eller så har kvävehalten blivit för hög. Sågspån och torv suger upp vätan bäst, grenar och annat grovt material luckrar upp. Rör om!

Det händer ingenting

Det kan bero på flera saker:

• För kallt: Isolera komposten. Fyll på med avfall ofta. Temperaturen bör hålla 20–40 grader i mitten av komposten.
• För lite avfall: Fyll på med mer (till exempel från trädgården) och gammal kompost.
• Dålig ventilation: Tillsätt grövre strö, vattna och blanda om. Se till att luft kommer in i behållaren.
• För lite kväve: Tillsätt kväverikt avfall, till exempel färskt gräs eller matavfall.
• Komposten börjar bli färdig – speciellt i kombination med sjunkande temperatur.

Jag har fått insekter i komposten

• Myror: Komposten är för torr. Vattna försiktigt och rör om.
• Flugor: Täck ytskiktet bättre med strö.

Det tar upp till två år för en kompost att bli färdig. Tiden beror på typ av kompostbehållare, kompostmaterialet och hur komposten skötts. En färdig kompost har mörkbrun färg och jordliknande konsistens. Den luktar också jord och har samma temperatur som omgivningen.

Eftermogna på skyddad plats

En färdig kompost bör först sållas innan den läggs på en skyddad plats för att eftermogna. Helst ska den eftermogna lika länge som den legat i behållaren. Under eftermognaden förvandlar svampar och jordbakterier komposten till färdig mull.

Provså med krasse

Kompostjord som inte är färdig tar kväve från växterna för fortsatt nedbrytning. Växterna kan dö. Gör därför en provsådd i en grund skål med till exempel krassefrön. Växer krassen är jorden färdig att använda.

Kraftpulver för växter

Den färdiga kompostjorden kan – rätt använd – ersätta blomjord, konstgödsel, bekämpningsmedel, täckmaterial med mera. Den är sprängfylld med näring och är rena kraftpulvret för dina växter.

Blanda ut med trädgårdsjord

Blanda cirka en del kompostjord med cirka tre delar trädgårdsjord. Sprid blandningen på gräsmattan eller runt buskarna. Blanda ut den med ännu mer trädgårdsjord. Då får du en utmärkt planteringsjord (ren kompost är alldeles för stark att användas som såjord).

Motståndskraftiga växter

Det har också visat sig att kompostjord gör växterna mer motståndskraftiga mot olika sjukdomar och angrepp.

Öppen behållare

Duger gott om du enbart tänkt kompostera trädgårdsavfall. Vattna om komposten blir för torr och täck vid mycket regn.

Sluten behållare

Det vill säga skadedjurssäker och isolerad behållare, finns i varierande priser och storlekar. Du behöver en sluten behållare för att kompostera köksavfall. Isoleringen gör att komposteringsprocessen hålls igång även vintertid. Vill du slippa röra om i komposten kan du lägga pengar på en roterande behållare som fungerar som en tombola! Du vevar runt den ett varv varje gång du lägger i avfall.

Maskkompost

Passar som inomhuskompost för matavfall. Köp gärna en med två kammare som maskarna kan vandra mellan. Maskarna kan du köpa på en maskfarm. De lever cirka tre år men på den tiden har de förökat sig flera gånger om komposten skötts rätt. I en maskkompost är det extra viktigt att hålla jämn fuktighet och att finfördela matavfallet ordentligt.